Gisslandrama.
Vilken himla knepig dag det var igår. Började dagen med solsken i hjärtat och ett leende på läpparna. Hade haft en fantastisk söndag tillsammans med Mimmie & familjen Nicholas, där vi hängt vid poolen, ätit grillat & druckit ljuvliga champagnedrinkar. Och kände mig allmänt glad & tacksam för livet när jag tog mig hemåt igår.
På hemvägen sprang jag däremot rakt in i ett gäng avspärrningar på en tvärgata vid Martin Place. Det vimlade av poliser, nyhetstörstade reportrar och ett gäng nyfikna människor med sina mobilkameror i högsta hugg. Funderade vilken kändis som nu var i stan men svaret på vad som var på gång var något helt annat. Gisslandrama på Lindt Café. Så himla obehagligt.
Skyndade på stegen & valde, till skillnad från många andra, att lämna området & ta mig hemåt. Twittrade lite om händelsen & blev plötsligt kontaktad av en reporter på expressen som ville ha en intervju.. Fånigt jag visste ju knappt något! Men innan dagen var slut hade jag visst hunnit blivit rikskändis… Pratat med både tidningar och radio. DOH! Nyheter färdas uppenbarligen snabbt och nog kan vi säga att vissa citeringar blev bättre än andra.. GALENSKAP! Känns dessutom som om de var mer oroliga på hemmaplan än vad läget kändes här. Visst att det kändes himla olustigt och ledsamt i kroppen, men polisen hade mitt fulla förtroende & det var heller ingen vidare panik i luften. Människor var ute & rörde på sig som vanligt & tillvaron rullade på.Tankarna gick däremot till alla de drabbade och deras närstående.. Framför allt nu när det fick ett sånt himla olyckligt slut.
Kära Gud,
låt din eviga kärlek omfamna de drabbade
och låt ditt ljus stötta dem i deras sorg.
Amen.