Dunkirk.
Omtumlad, skakad och väldigt berörd av denna film som vi nyss såg på IMAX. Som ett spjut rakt in i magen. Omvälvande känslor.Gråten bultade och kinderna blev blöta av tårarna som sakta ringlade sig ner. Christopher Nolan, du kan det där med att göra film. Under två timmar var det som om jag själv var där, mitt i kriget. Dunkirk. Fy fan för krig. För alla som skadas. För alla som mister sina liv. För paniken, ångesten, otryggheten. Världen ska vara bättre än så. Betydligt bättre. Men tacka vet jag att filmen också skildrade ljusglimtar med hopp, värme och kärlek.
